Jag har länge tyckt att oljekylaren ser trist och ful ut. En mattsvart mun, nej det passar inte min smak. Tillbehörsfirmorna har sådana färdiga att sälja, men varför köpa det som jag lika lätt och bra tillverkar själv? Ett lokalt uttryck här i Knallebygden passar bra in här: Dä blir väl så bra, å mö´ billiare...
Sagt och gjort.
Jag bestämde mig för att tillverka det i sträckmetall. Eftersom det för min del i detta fallet är viktigare att det är vackert, än att det skall vara garanterat stenskottsäker för gova stenar, så bestämde jag mig för att göra det i eloxerad aluminium. Om inte så varit fallet hade jag valt rostfritt i stället.
Eloxerad alu-sträckmetall i olika färger finns att köpa i de flesta biltillbehörsbutiker. Det är ju populärt bland småpojkar att styla bilar, vilket gör att urvalet är stort på sådana artiklar.
Jag valde rött, eftersom det är den komplementfärg jag redan innan valt för bl.a stripesen jag satt på Gullan. Jag köpte nätet på MICRO, och valde de minsta maskorna.
Jag vill här ta tillfället i akt att påpeka att det är avgörande för det visuella resultatet hur man vänder sträckmetall, dvs upp eller ner. Detta beror på att den vinkel som de enskilda "trådarna" har emot planet är olika, beroende på från vilket håll man ser. När man då betraktar det färdiga alstret så visar det olika mycket färg beroende på från vilket håll men tittar. Jag vände nätet så att man får maximal betraktningsyta när man ser det framifrån-uppifrån.
Som bekant är jag ingen vän av teoretiska beräkningar, och att göra uppmätningar och sedan därefter ritningar på så enkla saker ligger utanför min begreppsvärld. Sådant här är bara att göra, snabbt och enkelt, och det blir dessutom bra. Jag arbeter efter läkekonstens metod: vetenskap och beprövad erfarenhet, fast ofta är det i mitt fall inte så mycket vetenskap, utan desto mera erfarenhet.
Så här gick jag tillväga:
Övre framskärmen, näbben, eller vad man nu kallar den måste demonteras.
Sedan tillverkade jag en mall, tårtkartong har väldigt bra papp att använda till detta ändamål.
Jag tittade efter hur jag ville ha skyddet, och vek sedan pappmallen efter det, och provade att den passade bra.
Därefter lade jag ut mallen på nätet, och ritade ut storleken.
TIPS! Tänk på att när man bockar något, så måste man lägga till mått för bocken, dvs. materialets tjocklek samt radien på bocken. Detta innebär alltså att man måste öka måtet som mallen har. I och för sig inte så väldigt noga i detta fallet, men viktigt att veta när det är bättre precision som erfordras.
Dessutom vill jag påpeka för de av Er som inte är vana verkstadsmänniskor att sträckmetall är väldigt vasst och obehagligt att hantera. Man river och skadar sig lätt på den. Därför lade jag snittet så att jag klippte mitt i i den hela ytan mellan romberna. Då får man så få vassa ytor som möjligt.
Sedan bockade jag långsidorna. Eftersom jag inte har någon kantbock hemma, gjorde jag mig en enkel sådan av brädbitar och skruvstycket samt två tvingar. Hur jag gick tillväga framgår av bilden.
Därefter satte jag på skyddet på Gullan, och bockade gavlarna för hand. Jag "överbockade" sedan samtliga sidor för att få ett bättre grepp, skyddet sitter endast fast genom att vara påträtt på oljekylaren, samt säkrat framåt av näbben.
Till sist dubbelvek jag alla kanter runt om samt satte på en kantskoning av eltape.
Det färdiga resultatet syns här:
